Glömskans strand
Hitta,finna
doftsignalerna,
med den piggaste akvarell-
låda och de spänstigaste
penslar
Stilla som i akvarell-
pyttsens vatten,
klippor svävar
horisonten upphör,
mjölkigt med en droppe
blått
-de svaga dyningarna
leker med runda
stenar i strandkanten
som tangenter i en
viskande sång
klipporna stirrar ner
i sin spegling
min vattenande dyker
in under havsytan,
lämnar skälvande
spår i julihettan
-Solen leker en
svårfångad teckning på
havsbotten
Akvarellådan tar sats
-simmigt flödig-
genom stränder,
oreganobuskarna står
torra,urblekta som
håret i mina armhålor
-Ute på ett skär
ställer sig en krabba
och vinkar in mot
land
-Mina betesmarker
med soldrucken akvarell-
låda, genom stränder
Här dryper ljuset,
som honung över marmorn
Vattenanden lägger frö
åt mig och mina
penslar
flämtande luft- och
ljussfärer
-kanske kan landa
på ett av de skira
arken
Genom stränder går jag,
som en tejp rulle eller
håv:
strandrum där
penseltofsen letat
bland klippornas branter
Vattenanden simmar
till nästa vik
-En sten här på
glömskans strand,
andas
tången tecknar
som tusch i den vita
sanden, som sjöar,
öppnar stigar
ner mot havet
en tår magenta
-ett stänk av
sepia och svärta
skär sig in i vit-
heten
Naken, genom stränder
solen tecknar ett
nät över havsbotten
På ytan dansar
en solkatt
med en svart fjäril
- en liten molnsky
visar upp sig
och stenarna suckar
I böljeslaget mot
strandlinjen
-Vilar i den
snäva grottan
på den glömda stranden
akvarellpenslarna
lurar i badbyxan
arken utlagda
i rader:
strycker skyar
av skir färg,
tecknar med tuben
strängar av vitt,
solkatten bländar
mig !
Börjar plocka
med de vita arken
- som att rensa
ogräs, eller svinn
som Rune Jansson
sade :
Det direkta anslaget
attacken !
-Med tillräckligt stoff
i penseln
- saliven tar tag
i pigmentet
och sen ner
från topp till tå
(hoppas man då )
- Med vattenandens
hjälp i mitt
minne
i vattenandens
simtag
tar flyfiskarna sats
hoppar
som stänk
av färg
med borsten över
akvarellsidorna
-dansar runt
i vattenrummet
Vattenanden,
min vän ,
målar törst
målar tröst
( men tvätta
penseln först )
- Låt akvarellen
blöda fram
på nästan hudlika
ark , bruna
där molnskyar
likt läppar
aktiverar
horisontens luft
Men timmen är sex
slagen
-Doften i landskapet
kommer åter , efter
hettans slöjor
som famntag
på
glömskans strandremsa
Magnus Berg